australien

att resa med numera Big Boss

Publicerad 2014-02-26 13:07:00 i Allmänt

 
 
Bali. Bali. Bali.
 
 
Under tryckande hetta och stekande sol har vi nu bockat av de första två dygnen här på ön. Vilken kontrast mot Australien! Omgivningarna, trafiken och människorna påminner till stor del av Indien där Gabbi och jag semestrade förra året. Men ändå skillnad när det kommer till grönska, mat och renlighet. Här sopas gatorna och även de få trottoarerna som finns och försäljarna varken drar i en eller skakar hand för att få in en till just sin butik. Istället sitter de på sin stol och hälsar och frågar om man är intresserad av att kika på något. Där får dem ett stort plus.
 
Hittills har vi inte hunnit se mer än den enormt turistiga delen av Bali vid namn Kuta. Här trängs mängder av försäljare, surfare, turister och lösspringande hundar. Hotellet vi bor på ligger lite mer i stan än på stranden och tar vi steget utanför hotellområdet - landar vi mitt i smeten. Mopeder susar runt och biltutor från taxichaufförer går i ett. Man får titta sig om 75 gånger innan man ens funderar på att stiga över gatan. Att sedan gå gatan fram och zick-zacka mellan parkerade mopeder, försäljare och matstånd ger en sån känsla. Antingen tror jag man tar till sig det och försöker ge det en chans. Eller så känner man sig stressad och vill bara därifrån. Upplevas bör det i vilket fall.
 
Trots att detta är så olikt från västvärlden och vår renlighet så finns det en del av mig som älskar detta. Att få köpa hemlagad mat från en liten restaurang där du i princip äter mitt på gatan. Och att till efterrätt leta upp den där damen som står med en vagn och friterar bananhalvor med riven choklad på toppen. Lovar att det smakar bättre och mer hemlagat än de där flådiga restaurangerna längs med strandpromenaden. Dofterna i form av kryddor, grill, avgaser och varm asfalt kanske jag inte bör gå in närmare på, men allt detta tillsammans gör mig lycklig. Man är utomlands med stort U.
 
Wernald fick en smärre chock när han på flygplatsen hoppade in i taxins passagerarsäte. Där kastades vi rakt in i den livliga vänstertrafiken och Wernald blev med ens väldigt fåordnig. Man såg liksom hur käkarna bets ihop och kunde man läsa hans tankar under färdens gång skulle det ha varit något i stil med ”nu dör jag”.
 
Taxichauffören pladdrade givetvis på om allt möjligt och gav oss tips om det mesta. Försökte febrilt svara med ”yes” eller ”no” där i baksätet men hade även jag full schå med att kolla in trafiken. På gator där inte ens 1 bil får plats, får det helt plötsligt plats 1 bil med 2 mopeder på vardera sidan. Hyrmoppen får nog vänta ett tag…
 
Skratten och kulturchockarna har varit många och det vi bär med oss härifrån Kuta är Mattias nya smeknamn (som han förmodligen delar med tusentals andra turister). Vart vi än kommer kallas folk ”mr”, ”sir” eller ”mate”. I Mattias fall däremot är det rätt och slätt ”Big Boss”. Folk ropar från andra sidan gatan ”Hey, Big Boss” och pekar med hela handen på en mindre pratglad Wernald. Jag kan inte förklara vad det roliga i detta är men det är väl just att Mattias ansiktsutryck liknas i stil med ”prata för fan inte med mig – vad vill du?”.
 
Att då bli kallad Big Boss som om han ägde stället är lika sköj varje gång. Det sista garvet kom när han satt helt avslappnad i massagestolen under en fotmassage. Helt plötsligt slumrar Mattias till och den unga pojken som knådar hans fötter utbrister oroligt ”heeeey, Big Boss – are you alright?”. Varpå Wernald bara kollar på honom och gör ett halvhjärtat försök att dra på smilbanden. hahaha. Så alltså: Det är numera jag och Big Boss på resa.
 
Hotellet då? Jo det är gött. Palmer med kokosnötter utanför fönstret och svalkande pool. Gratis frukost innehållande nudlar och fried-rice med ljummen juice har fått fart på oss under dagen. Kuta må vara charmigt med allt detta liv på gator och strand men då vi har åkt ända hit till ön för att uppleva något, har vi imorgon tänkt röra på oss.
 
Orten Ubud står näst på tur och detta sägs vara ett kulturcentrum här på Bali. Konst, massage, dans, tempel, risodlingar, djungel och marknader är ord vi fått beskrivna för oss. Har en känsla av att kameran kommer gå varm även under den 1,5 h långa taxiresan norrut. Att komma ifrån turiststråken här (nu tror jag dock även Ubud är turistigt men inte på samma sätt), ska bli skönt. Få se ännu mer grönska och få Wernald en chans att andas ut.
 
Nu sitter jag här på hotellrummets balkong med en apelsindrink (resans första!) i handen. Klockan är snart halv åtta på kvällen och trots att solen redan gått ner ligger värmen och hettan på. Trafiken trummar på som vanligt och ljudet av nattliv börjar höras. Shorts och t-shirt används helst inte mer än en dag i sträck och deodoranten och vattenflaskan är bästa vännerna för tillfället.
 
Har spanat in ett matställe som ligger här på en gata bredvid. Där såg det ut att finnas massa små indonesiska rätter som verkar väldigt sugna på att få ätas. Hittills har fisk i form av grillad Snapper med kryddig balinesisk sås legat högt upp på listan men denna kanske blir slagen redan ikväll?
 
Vi hörs i djungeln nästa gång!
 
(bilderna strular fortfarande)
  

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej
Min profilbild

Sara

på rundresa i Australien för andra gången.

Senaste inläggen

Arkiv